jag har ont i halsen, och jag vet inte om jag orkar göra något. spela gitarr kanske.
jag känner att allt jag skriver är ganska jättemeningslöst, vem pallar läsa liksom?
jag lyssnar i alla fall på never seen the light of day, och jag gillart.
jag vet inte riktigt vart jag vill komma med det här.
jag känner att det blev väldigt många jag.
jag är nog lite egoistisk idag.
kanske.



now hear the bluebird whistle hymns like "i would rather heal your wounds"
now hear the dark gun punching out that I may love you

okej, jag vet inte om det är bra. men jo, det är det nog.
och nu får väl sara ta och komma hem, jag har tråkigt.
och när man talar om trollen, nu smsade hon, tänka sig!

<3

jag skrev ett ganska snitsigt inlägg innan, men det försvann. jag hatar allt.

jag är trött, och jag har matteprov imorgon. jag orkar inte. därför väljer jag att göra något annat. som vanligt. när jag verkligen verkligen behöver plugga, så blir det alltid att jag gör något annat. varför? varför kan jag inte bara koncentrera mig på det som är viktigt och skita i att jag egentligen vill spela gitarr, fota, eller vad det nu är jag vill. jag måste skärpa mig, det funkar inte. och nu ska jag spela gitarr. för jag känner mig själv, och även fast jag borde plugga, så kommer jag inte göra det. inte nu i alla fall. kanske senare.

---

nu ska jag cykla och ta ut pengar, och jag är verkligen inte pepp. det är för mycket ansträngning, men jag måste.

och detta måste vara århundradets tråkigaste blogginlägg.

jag tycker inte om päron. päronglass är gott, pärondricka också, iprincip allt med päron är gott. utom frukten.
det är inte gott. skalet fastnar i tänderna, dom smakar konstigt och rinner när man äter. ändå får jag ibland för mig att äta päron, jag verkar av någon anledning tro att det är gott. jag blir lika besviken varje gång. för jag tycker inte om det.

åh nej vad jag leker. mando diao på lördag, längtar längtar. men imorgon är det skola, mysigt.
jag tror förresten att datorn har fixat sig nu, den är normal iallafall. kanske var min smarta idé
om att virussöka datorn som räddade läget. just nu vill jag förresten verkligen ha en ny mobil.
det hade varit trevligt med en som inte är på väg att trilla i två delar, och som för tillfället hålls
ihop av tejp.

plus att jag inte riktigt vet vad jag ska göra.

puss.

nu ska jag blogga. första gången på typ ett år, och det känns. jag har liksom inte det där flytet, tankarna rinner inte ut i fingrarna på samma sätt som innan. men det kommer kanske tillbaka.

klockan är just nu 22.29, och jag är inte trött längre. och imorgon är det skola. jag började nästan gråta innan idag när jag tänkte på det. eller inte egentligen, men det sved lite. inte för att jag direkt hatar skolan, men för att man är så mycket friare när man ledig. man missar liksom hela dagen när man är i skolan. och så hatar jag teknik. det är verkligen ett totalt meningslöst ämne, jag förstår inte varför vi har det. jag behöver faktiskt inte lära mig bygga med lego, jag tror jag klarar mig ganska bra ändå. dessutom vet jag redan hur man gör.

imorgon ska jag ha på mig mina fina rutiga byxor, de gör mig glad. precis som du.

och tänk att vi ska se mando diao på lördag, jag längtar längtar längtar. det var längesen, malmöfestivalen -07.
men inget slår -06, bästa sommaren och bästa malmöfestivalen hitintills.

puss.

ibland tänker jag inte särskilt långt. jag har på något sätt sett det som att det här med bloggen är antingen svart eller vitt. jag bloggar ofta eller seå bloggar jag inte alls. men faktiskt, så är det ju min blogg villket betyder att jag bestämmer själv hur mycket eller lite jag vill blogga. nu tycker förresten min pappa att jag ska (b)logga ut. jag är så underhållande ibland.

just nu befinner jag mig hos sara, som för tillfället försöker få sin lillebror att somna. jag har inte bloggat särskilt mycket denna veckan, men jag har inte känt för det. heh, dessutom är jag idag lat så istället för att fota får ni föreställa er mina kläder:


blå manchester stuprör, cheap monday
jättestor mörkblå tröja, pappas
timo tröja under
svarta ballerinor, hm
blommig sjal, indiska

visst låter det fint?

dagens låt är även den där "i wont let the sun go down on me" den är skitskön haha :)

puss

igår diskuterade jag, mamma och tommy vad som är coolt. eller rättare sagt, jag berättade för dom vad som för mig är coolt och dom kommenterade och diskuterade. en sak som är coolt i alla fall, är svart bryggkaffe. att dricka alltså. espresso är snobbigt, cappuccino är för folk som vill dricka espresso men inte tycker om det (anledning: dom dricks ur likadana koppar) latte är ungdomligt och lite fjompigt, latte macchiato är mesigt, det är ju typ bara mjölk men eftersom det har latte i namnet så kan man låtsas att man dricker kaffe. bryggkaffe med mjölk är en bit på vägen, det är helt okej coolt, men det är inte ultimat. ultimat är svart kaffe. jag dricker inte svart kaffe, tyvärr. hade jag gjort det hade jag varit cool, nu är jag bara okej cool. men jag är en bit på vägen. det finns så mycket mer som är coolt, men för att ni ska få en bra bild av den enligt mig ultimata coola personen så ska jag nu beskriva.

en totalt genomcool person bor i en gammal lägenhet i centrum, helst inte själv men det går också. denna person har en cool (läs alternativ och genomtänkt men inte snobbig) klädstil och handlar mycket på second hand. han/hon läser på universitetet och spenderar mycket av sin lediga tidsittandes på ett cafe (ariman?) med sina lika alternativa kompisar, drickandes svart kaffe, eller på nån av nationerna, helst smålands. den går även mycket på konserter, och lyssnar på "konstig" (läs bra, men inte sån musik jag skulle vilja definiera som "radiomusik") musik. självklart får man göra annat, men detta ska helst vara några av sakerna man gör. man är INTE höger (politik), detta tar direkt bort alla coolhetspoäng man har samlat på sig. så, om man inte är EXTREMT cool i sig själv så är det ganska omöjligt att uppnå coolhetsnirvana innan man har fyllt 20. men det är undantagen som bekräftar regeln.

(för övrigt så vill jag bara råda alla som har läst denna egentligenonödiga text att ta den med en nypa salt, och inte söka upp mig för att slå ihjäl mig eller något. detta ÄR sånt som jag tycker är coolt, men det är självklart inte allt som krävs. personligheten är ju  viktigare än sånt här ytligt tjafs (märker ni att jag försöker få det till att alla kan vara coola? "heh okej, som om" typ) jag är en person som är totalt förälskad i ett begrepp kallat ironi. så puss påer)

hej små vänner nu ska jag gå och duscha, och sen ska jag fläta mitt hår så det blir alldeles fint. och jag har köpt nya skor.

puss

nu är min prao slut = back to school. fyhelvete. först var jag lite si och så med praoen men sen blev det jättekul och jag kommer sakna det. jag får komma förbi och köpa kaffe typ varje dag :)

?

jag är lite osäker. ska jag sympatiköpa ett par skor på holiday (gram) för 850 riksdaler som i och för sig är grymt snygga, eller ska jag vara känslokall och köpa ett par skor på <insert affär med märkesskor> (vagabond) för 399 riksdaler som också är grymt snygga. för att vara helt ärlig, så tror jag inte att någon (inte ens jag egentligen?) kan se varför man sympatiköper skor i en affär som drivs av en person man inte känner över huvud taget. och misstolka inte, frågan är inte varför man skulle köpa skor i en affär som drivs av en person man inte känner, utan varför man skulle sympatiköpa skor i denna affär. det är två vitt skilda saker. men i villket fall som, så har jag varit med om saker som berörde mitt lilla flickehjärta. och även fast det kanske låter som det, så nej, jag är inte hemligt kär i killen som har affären. detta handlar om helt andra saker.

?

altså, jag älskar holiday (affären) och jag tycker att alla som har möjlighet ska besöka den affären. jag planerar faktiskt att köpa ett par skor därifrån, och när jagvar där idag blev jag ännu mer så peppad att köpa dom. för dom är fina och snygga och coola och jag vill ha dom, för då blir jag coolast i stan.

dagens låt är sail away av david gray, den är grym. fast det har tagit mig lång tid att uppskatta hans musik, min pappa har lyssnat på david gray typ alltid, och jag har hatat hansmusik, typ alltid. alltså.

puss